Information

I kvällens #fskchatt på twitter diskuterades information till föräldrar.

"Sammanfattning" (svårt!):

De flesta använde sig av veckobrev (oftast ? via) mail, info-lappar, anslagstavlor/whiteboards, sms och det dagliga muntliga samtalet - för ge föräldrar en inblick i vad som hänt i verksamhete, bilder, praktiskt information och annat som anses vara av vikt.

Svårigheter uppkommer när få eller inga föräldrar är svensktalande. Då behövs ofta hjälp av tolk för att undvika missförstånd och lappar skrivs på lätt svenska men samtalet vid hämtning/lämning blir viktig(are än på andra förskolor?). Språkkurser och t.ex. samarbete med SFI lyftes fram som något som kan underlätta kommunikation men man får göra det som behövs för att få fram information när det inte finns någon direkt assistans att få. Vi får inte heller glömma att många föräldrar låtsas förstå mer än de gör för att de skäms.

Det diskuterades även lite kring om det informeras för mycket? Behövs alla informationskanaler? Blir det inte  rörigt, försvinner det viktiga i mängden??

Vikten att kunna möta föräldrarnas utifrån deras behov lyftes också fram. Hur är inte så viktigt, utan det viktigaste är att det fungerar.

Det påpekades också att information ska skrivas värdegrundat.

Vi slank även in på bruk av (im)populära typsnitt. ;) ...och innan vi visste ordet av var ännu en väldigt givande timme av #fskchatt till ända!

~ ~ ~ ~

Mina tankar:

Det är väl kanske inte sååå värst konstigt att de förskolor vars pedagoger twittrar använder sig av "moderniteter" som email, facebook, sms och webbplatser för att nå/informera föräldrar...? Mina barns förskola har efter mångt och myckey visat ett gryende intresse att ta steget in i informationssamhället (efter att jag tjatatgnatagnällt om MER information i 5 år) och förra hösten, på föräldrasamtalet, fick de ihop en e-mail-lista till oss föräldrar...som ännu inte används. Pedagogen som var mest nyfiken är nu hemma med litet nyfött knytte, så det dära emailet jag hoppats på sååå länge dröjer nog... ;p

Informationssvårigheterna med icke svensktalande föräldrar gör mig ännu mer sugen på att hitta den där konversationskursen i arabiska jag drömt om så länge...! Tänk vad bra det hade varit att det till stöd i kommunkationen (när/hur hinner jag lära mig arabiska??)...fast förstås, då hamnar jag någonstans där jag borde ha plugga kinesiska! ;D Hursom, så ska jag ta tag i den där drömmen...

Värdegrundsskrivade!? DET vill jag veta mera om...! :)

Jag LOVAR att ALDRIG skriva någon typ av information med comic sans!! ;D

#JobbigaMamman

Ojojoj... Är (blivande?) pedagoger de jobbigaste föräldrarna??

Idag var det dags för hänga-med-A-i-skolan-dag. :) A och jag kom överrens om dag och tid och vi har båda sett fram emot det här i ett par veckor. Skulle bli kul att få se/visa hur skoldagen går till i förskoleklassen! :) :)

Jag har förstått, av annan förälder, att förra veckans besök blivit inställda och vi funderade fram och tillbaka om det skulle bli något av denna veckans besök, men eftersom ingen info gått ut antog jag att det skulle bli av som tänkt.

Imorse när jag kollar hur det blir för dagen, säger läraren nervöst
- Glömde vi ringa dig?

Efter närmare granskning visar det sig att jag (mitt nöt!) skrivit 28e istället för 26e och hon andades ut... Dock undrade jag varför det blivit avbokat och fick en kort förklaring att ett barn i barngruppen haft (har?) det svårt och mer specifikt info skulle komma.

- Det har varit så mycket den senaste tid och jag hoppas att jag ska hinna ringa runt till resten av föräldrarna idag...

- Ja, därför hade det ju varit bra om ni visste hur man skickar mail... svarade jag... och sa även att det är väl att ge besked med kortaste varsel om de hör av sig 1-2 dagar innan besöket ska ske...?

Jag blir så frustrerad! Det är inte första gången som jag föreslår att de tar steget in på 2000-talet och lär sig hur man skickar ett gruppmail...

Och ursäken är alltid (?) att det tar sån tid. De har inte tid. Tiden räcker inte till... Men, istället för att lösa problemet så håller man stenhårt fast i tidskrävande aktiviteter... som att ringa istället för att maila... Det måste ta minst en halv dag att få tag på och förklara situationen för ca. 30 föräldrar...?? Ett email tar kanske max. 5 min (om man måste sitta och välja sina ord väl)...! Förstår ni min frustration??

Och ja, jag ringde och pratade med rektorn (igen!) och han lyssnar och förstår och...tackar för samtalet. Ja-a...det känns väl som om han säger det han ska säga (lär man sig det på rektorsskolan eller kommer det i lärarutbildningen? Det där otroligt frustrerande pedagogiska BS:et...?) och det känns väl iofs bra att det hörs när jag pratar men snart tröttnar jag även på det...! :/ Till handling...!!

Jag känner mig som värsta Jobbiga Mamman men som syrran skrev på twitter
- ...om man måste kommunicera med dinosaurier så har man rätt att vara JobbigaMamman.

:) :) :)

A. blev minst lika besviken som jag men vi hoppas på nytt tillfälle att få följa med och se hur de har det i förskolklassen...

F.F.t.F.

Från Fru till Fröken? Är det möjligt? ...ens önskvärt?

Nåja, Fru-biten är ett överspelat kapitel sen ett tag tillbaka... Officiellt blir jag "ogift" (så heter det väl?) igen vilken dag som helst... :)

När jag var liten så var Fröken bland det finaste man kunde bli...näst efter Mamma! :) Jag tycker fortfarande det - trots att Fröken verkar vara något av ett fult ord i pedagogiska kretsar. Kanske ändrar även jag mig på vägens gång...? :) Den allra värsta svordomen Dagis (!!!), trillar fortfarande ur min mun emellanåt... kanske är jag något av en pedagogisk rebell?! ;) Njaaa...tveksamt va? :)

Hursom, så är jag hellre Fröken än Tant och definitivt hellre än Fru! ...men om sanningen ska  fram... så är det "bara" Erika jag försöker vara...