Snart, innan jag vet ordet av är termin 2 till ända. Jag har inte varit lika aktiv med bloggandet som jag hoppats men, nu! äntligen! har jag uppkoppling till nätet hemifrån och kanske kan börja få ner tankarna på pränt igen.
Jag har precis avslutat vecka 3 av 4 av höstens vfu. Denna vecka fick jag även mitt, under denna utbildningen, enda vfu-besök från högskolan. Det sker under termin 2 och inte nåt mer...! :\ Nervöst så in i bänken såklart, samtidigt som ett märkligt lugn fanns där i bakgrunden. Jag kan inte kunna allt. (blir jag nånsin "färdig" så tror jag det är dags att göra något helt annat) Besöket gick bra, kritiken konstruktiv som vanligt och nu ska jag "bara" få till de andra momenten som krävs för att få G på vfu:n.
Det går inte att säga annat än att det är en "eye opener" (vad heter det på svenska??) att vara ute på vfu - på gott och ont. Jag har med mig sååå mycket tankar och erfarenheter redan, bara på ett par futtiga veckor ute i verksamheten. En tanke som återkommer är att jag hoppas att när jag har lite mer än två terminer under bältet att jag inte biter mig i tungan lika ofta som jag gör nu... Och ändå säger min handledare att hon aldrig haft en student som ställt lika många frågor som jag gör! ;)
För två veckor sen var det dags för nr. 2 och 3 av terminens mentorsträffar och det gjordes på mentorns förskola här i Borås och det var riktigt, riktigt bra. Inget tungbitande där inte utan mer ett yes! yes! yes! :) DET GÅR att göra annorlunda! :D Taggad till tusen blir man när ens tankar om vad som är möjligt blir bekräftade och till och med är bevisade som gångbara. Det kommer gå! :)
Jag vill påpeka att jag ser tungbitandet, eller kanske rättare sagt observerandet, minst lika utvecklande som de där strålande halleluja-stunderna. Jag har en lång väg kvar att vandra och jag tror, på riktigt, att det handlar om att välja sina fajter och det som är samma, samma, samma, gamla är minst lika viktigt för utvecklingen framåt som de som redan nu leder och lyser vägen framåt.
Som vanligt, även efter bara kortare frånvaro från studiekamraterna, saknar jag dem! JISSES vad vi kommer ha att prata om när vi ses igen och VAD vi kommer lära oss! :D
*längtar*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar